Godnatt
Tänkte bara skriva godnatt till er. Jag ska sätta mig med familjen i soffan, se en film ovh äta ett kvällsmål. Ångesten är fruktansvärd, men de här hemma hjälper mig. Mina enda tankar just nu är hur jag ska göra för att bli smal igen, bli sådär anorektiskt smal som jag har som mål. Det är fel tankar, men jag kan tyvärr inte styra dem när ångesten är så här stark.
Tre gånger de 2 senaste månaderna har de velat lägga in mig på psyk. Men som jag skrivit tidigare är jag livrädd för sjukhus och allt som har med psykmottagningar att göra. Inatt ville de lägga in mig med dropp för att jag var så dålig.
Tur på ett sätt kanske att det hände, för det var nu jag insåg hur illa det verkligen är. Att om jag fortsätter så här kommer jag ju för fan att dö. Det kändes till och med som att döden kom för att hämta mig i natt. Tur att han ångrade sig. Jag har för mycket kvar att upptäcka och göra i livet att jag verkligen inte är beredd att dö när jag är 23 år gammal.
Camilla igår. Hur snygg som helst.
