Tack!

Vill återigen säga Tack för alla peppande och värmande kommentarer. Det gör skillnad. Om inte fysiskt eller psykiskt, så iaf för hjärtat. Det känns så otroligt att det finns människor där ute som tror på mig när jag inte gör det själv. Tack!

Jag vägde mig i morse för första gången på flera veckor. Jag får egentligen inte väga mig, men när det finns en våg tillgänglig kan jag inte låta bli. Jag har gått ner ännu mer. Till och med mer än min målgräns. Tror ni att jag är nöjd nu? Nej. Jag vill vara nöjd. Men jag vet liksom inte hur man gör för att bli det.
MEN, idag har jag bestömt mig för att jag ska äta en smörgås till frukost. Jag ska klara det, trots ångesten jag vet att jag kommer att få. Men jag måste försöka.

Nu ska jag fortsätta mysa med Simom som precis kurade ihop sig vid mina fötter. Han är den bästa medicinen.


Kommentarer
Postat av: maria

heja dig! vet du en sak.. man blir aldrig nöjd, det märkte jag kan jag säga. därför är det bästa att strunta i vikten och bara köra på så att man mår bra.

2010-10-21 @ 21:01:43
URL: http://mochan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0