Det finns så många fina människor där ute

Nu är det paus i Smallville, så jag passar på att blogga.
Har tagit en dusch och nu dricker jag morgonkaffe. Jag ska försöka få i mig lite fil snart. Men skjuter upp det så länge jag kan för att slippa ångesten. På morgonen är oftast ångesten som minst, när jag sovit en hel natt och inte ätit på många timmar, då mår jag psykiskt bra, känns det som.

Hade dock svårt att somna igår så tog min första insomningstablett någonsin. Jag är lite rädd för sånt men hellre att jag får somna än att ligga och vrida mig av ångest hela natten. Har väldigt svårt att sova ensam, men eftersom min kille är i Italien har jag inte så mycket val. Skönt att han kommer hem ikväll.

Något annat som nästan rörde mig till tårar var ett mail jag fick i morse och en kommentar här på bloggen. Jag trodde verkligen att människor skulle ta avstånd och bli äcklade när jag berättade om min sjukdom. Men jag har fått motsatsen bevisad mer än en gång nu och det stärker mig och får mig att våga berätta mer och samtidigt försöka ta itu med problemen. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0