Malin

Jag har varit jättedålig på att höra av mig de senaste månaderna, och kommer bli ännu sämre på det de kommande veckorna. Jag har så mycket att fokusera på med min behandling och kommer inte ha orken att tänka på någonting annat. Det betyder dock inte att jag har glömt er eller struntar i er, tvärtom så tänker jag på er varje dag och önskar att jag hade styrkan att höra av mig mer och engagera mig i era liv. Men jag är ledsen, just nu kan jag inte det, hur mycket jag än skulle vilja.
Ni är mer än välkomna att ringa/smsa/"våldgästa" när ni vill, men jag orkar tyvärr inte ta några som helst initiativ till någonting.
Jag vet att det är fel att isolera sig och dra sig undan, men i nuläget finns ingen annan utväg. Det har hänt så mycket de senaste veckorna att det måste bli så här ett tag fram över.

Och jag hoppas att ni väntar på mig tills jag känner mig redo.

Jag älskar er och önskar att vi bodde grannar med mig hela bunten, så att vi kunde ha lägenhetsdörrarna öppna konstant och gå ut och in som vi vill, ungefär som i Vänner!