Jag saknar det så

Det finns inte ord för hur mycket jag saknar honom. Tävlingarna. Träningarna.  ALLT.



Han är den finaste hästen jag haft. Och den bästa. Vi skulle kommit så långt. Vi var på väg. Vi var nästan i mål. Men något satte stopp. Jävla bakben.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0