Tvivel

Det kallas tvivel, det där som stör...

Jag har varit med om mycket jobbigt i mitt liv. Jag har satts på prov om och om igen. Mitt liv har hängt på en skör tråd fler än en gång.
Idag har jag svårt att lita på människor. Oavsett vad, så tror jag alltid att de vill mig värsta tänkbara. Jag tror att alla vill mig illa. Jag tror att allting negativt som sägs är riktat mot mig.
Jag har problem att umgås i tjejgäng,för jag har en tendes att ALLTID känna mig utanför. Jag har problem att umgås med killar, för jag tror att de tycker jag är fulast på hela jorden.

Jag har många problem, och de flesta av dem skapar jag alldeles själv. Men det finns ett par saker, ett par problem, som någon annan skapat åt mig. Som jag aldrig kommer att bli kvitt. Jag vill tacka dessa människor, för att de så fint har lyckats med att förstöra mitt liv, min själv, min kropp och hela mitt Jag.

Jag vet inte vem jag är. Efter 24 års bekantskap känns jag mer och mer som en främling för mig själv. Kommer jag bli rädd för min egen spegelbild om 15 år, för att jag inte känner igen personen som stirrar tillbaka på mig, med sina ihåliga ögon och insjunkna magra kinder?





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0