En torsdag
Vaknade upp och skulle kika ut genom fönstret för att se vad det var för väder. Men det enda jag såg var ett tjockt tjockt täcke av rök. Men det visade sig "bara" vara något strömfel i t-banan så idag får det bli buss till stan.
Strax ska vi göra iordning frukost och äta framför vårt "favoritprogram", som vi gör varje vardagsmorgon. Frukosten är den måltid på dagen jag kan äta med minst ångest. Jag äter alltid samma sak och jag måste äta ur samma skål för att se så att det är exakt den mängd jag vill ha, men jag kan i alla fall äta lite. Det är bra. Har jag hört.
Runt lunch idag har jag ett läkarbsök och hela eftermiddagen ska ägnas åt mys med lillasyster och organisering av alla saker i nya lägenheten.
känner mig lite ordfattig så här på morgonen så jag återkommer senare.
Älskade syster
Efter en lång dag har jag äntligen landat och kan koppla av. Har varit på språng från morgon till kväll. Flyttstädat, packat, packat upp, mött lillasyster och gått och gått och gått. Idag har jag nog gått över en mil (tyvärr kanske, för matintaget har det varit dåligt med idag).
Som sagt, har besök av Camilla här några dagar. Just nu sitter hon och njuter i lugn och ro i min nya lägenhet efter att vi avnjutit en god middag i sportbaren hos min kille. Själv sitter jag och tittar på när N skruvar och fixar ihop en massa möbler. Han är nog världens mest händiga pojkvän. Men jag får inte hjälpa till, jag är för klumpig.
Ska nog krypa ner i sängen och tänka över dagen som gått. Det har varit mycket upp, men också en del ned...Jag har många beslut som ska fattas inom de närmsta dagarna och det gör mig lite stressad och yr. 
Älskade syster
Onsdag den 29 september
Alldeles strax ska jag klä på mig och gå till tunnelbanan i morgonsolen. På vägen ska jag köpa en kaffe så att jag piggnar till. Sedan ska jag åka och röja och flyttstäda i lägenheten ute i Finntorp. Pojkvännen kommer i eftermiddag med sin bil och hjälper mig att flytta alla saker. Skulle vara skönt att ha städnignen avklarad då så att jag inte behöver åka tillbaka igen.
Åh, det kommer att bli så himla bra det här. De jag hyr lägenheten av är hur gulliga som helst och jag kunde inte fått vare sig en bättre lägenhet eller bättre hyresvärd. Tack!
Förresten får jag kanske besök av lillMillis idag. Jag hoppas du förstår vad som väntar dig när du kommer hit....? Hjälpa till att packa upp mina saker och vara smakråd. SÅKLART!
Morgontankar
Det är en mysig känsla att få vakna upp i en ny lägenhet. Min nya lägenhet. Det känns som en spark i baken mot en nystart! Och här ska det bannemej bli nystart både med boende och hälsa.
Jag hade en bra dag igår. Fram till läggdags. Det blir alltid värre vid läggdags när jag ska sova ensam. Då kommer alla tankar och det blir svårt att hatera det mitt i all ensamhet. I mitt fall resulterade det i något som jag absolut inte får/bör göra. Jag har märkt av varningstecknen genom min kropps allt knepigare reaktioner på saker och ändå kan jag inte sluta.
Det är oerhört svårt för en människa som inte tampats med liknande problem, att förstå det här med att ha en ätstörning. Men min psykolog förklarade det på ett så himla bra sätt för mina föräldrar så att det om möjligt skulle gå att ha åtminstone lite förståelse.
En ätstörning är en sorts fobi. Precis som vilken annan fobi som helst. Vi kan ta spindelfobi (som jag också har), som ett exepmel. Inte för allt i världen skulle någon med spindelfobi frivilligt gå i närheten av eller rentav röra vid en spindel?! Likadant är det med "tjockfobi". Jag har en fobi för att bli tjock och då undviker jag självfallet att göra sådant som utsätter mig för fobin. Alltså: Jag äter inte. Alternativt äter lite och gör av med det direkt.
Men som alla vet, måste man för att bli av med en fobi utsätta sig för den, i små mängder till att börja med, för att sedan sucessivt öka utsättningen. Så, det är väl egentligen det som man gör på det här behandlingscentret jag ska börja på. De utsätter en för mat. Helt enkelt. Min största fobi. Jag kan inte minnas när jag senast åt någonting och kunde njuta av det.
Det svåra med en ätstörning är att den innefattar så mycket mer än bara "tjockfobi". Det tillkommer ångest, depressioner, noll självkänsla, lögner, undanflykter, manipulering. Jag lider sedan 4 år tillbaka av panikångest. Något som jag inte märkt av på säkert 2 år, men som nu börjat komma tillbaka. När man utsätter kroppen för svält så förvärras all form av ångest och depressioner. Det är en sorts försvarsmekansim. Men som tur är finns det hjälp, och det är precis det jag ska få. Hjälp för att komma tillbaka och kunna leva ett normalt och hamroniskt liv med mig själv!
Spanien 2010
En del av mig
Det här med att vara sjuk. Det här med att kroppen säger ifrån. Idag fick jag kasta mig ut från föreläsningen pga plötslig yrsel, skakningar och suddig blick. Jag vet att det är kroppens sätt att säga ifrån. Men min kropp och hjärna vill inte samarbeta. jag slits åt två håll.
Sprang till 7/11 och köpte en flaska vatten. Nu känns det bättre, men mina händer är iskalla. Jag undrar om folk tittar snett på mig om jag sitter med vantar i datasalen...
Nu kanske ni undrar varför jag helt plötsligt väljer att skriva om det här. Men jag har insett att det är en del i tillfriskningsprocessen att kunna prata om det. Det är ett sätt för mig att förstå och faktiskt acceptera att jag är sjuk. Jag är ju, trots allt detta, samma person. Samma Malin. Och jag förstår inte varför jag ska dölja det som är en del av mig. Det här är någonting jag kommer att bära med mig för alltid, och förhoppningsvis kunna se tillbaka på, och tänka; vilken tur att jag tog mig ur det! För det hoppas jag att jag kommer att göra. Jag förstår inte hur det ska gå till, men jag hoppas.
Om en stund ska jag promenera ut i solen och njuta av att det är höst. Och tänka på vilka underbara vänner jag har.
6st nyfödda små liv. Hur söta? Åh, jag vil...
6st nyfödda små liv. Hur söta? Åh, jag vill vara i stallet, istället för i en föreläsningssal...
I rymden finns inga känslor
Igår då. Jag satt på universitetet och stirrade på en datorskärm i 4 h, fick nog, tog tunnelbanan åt fel håll för att möta pojkvän plus mor. Åkte åt rätt håll och mötte pojkvän med mor. Åt lunch på en indisk restaurang på Kungsholmen (läs: de åt, jag petade lite i min förrättssoppa och gjorde servitören något förnärmad när han såg att jag inte åt.). Jag gick till mitt jobb (som jag inte vågat gå in på sedan dagen jag blev sjukskriven. En obeskrivlig lättnad spred sig genom min kropp när jag äntligen vågade.) och hälsade på 2 fina människor som jag gillar. Promenerade vidare till biografen där Martina väntade och vi gick för att se en underbart mysig film. "I rymden finns inga känslor". Se den! (ett minus till de 2 omogna tjejerna bakom oss som satt och kastade popcorn på folk. Herregud, vart är dagens ungdomar på väg?)
Kvällen avslutades med film hemma hos pojkvän, där jag fortfarande befinner mig, men är snart på språng ner till tunnelbanan. Idag har jag föreläsning. och ikväll får jag nycklarna!!!
En förändring
Idag fick jag erbjudande om en plats på behandlingscentret capio anorexi center på Löwenströmska sjukhuset. Jag har varit sjukskriven hela sommaren på grund av min ätstörning och medföljande ångest/depression. Efter 4 års sjukdomstid kanske det är dags att bli frisk på riktigt? Det är skrämmande. Alltihop.
Glad nyhet nr1
I brist på bilder så slänger jag upp några riktigt gamla kort här
God för tidig morgon!
Har precis landat på skolan och ska kolla lite mail och surfa i cyberrymden en stund innan jag traskar bort mot biblioteket där dagens skolarbete kommer att äga rum.
Runt lunch ska jag möta upp pojkvännen och hans mor för att äta på en indisk restaurang. Det blir första gången jag träffar modern, så det är blandade känslor just nu. Spänning och nervositet. Senare ikväll ska jag på bio med Martina, mysigt :)
En typisk "höst-söndag"
Mös även runt ett bra tag bland alla fina djur...vargar, björnar, lodjur, hästar och vildsvin (haha).
Igårkväll blev det som sagt några glas vin på söder tillsammans med pojkvännen och hans kompis. Eller jag drack vin och grabbarna öl, för att vara exakt. Blev en relativt tidig kväll på stan som avslutades med mys, rostade mackor och lite vin hemma i soffan framför filmen "Titta han snackar" (tror jag den heter...).
Nu ska jag fortsätta med packningen här och invänta kvällens aktiviteter.
Ny design..
...från http://rivana.se . Kunde inte lägga in någon länk så jag skriver det så här istället. Hoppas det räcker för att inte bli anklagad för stöld, hehe.
Nu ska jag röra mig mot epresso house, köpa en gigantiskt stor latte med en extra shot espresso (extra shot är viktigt, annars smakar det bara mjölk.) Sedan ska jag ta en promenad in till stan och möta pojkvännen. Vi ska tydligen se någon fotbollsmatch när vi är ute sedan. Förvånande! Not.
ändrade planer
Det blev ingen marknad idag, det hanns inte med. Tidsoptimist som jag är. Men tur som jag har är det marknad där i morgon också!
Nu ska i väntan på att klockan blir 17.00 nischa om min blogg lite... Tack Hannah, du har nog kanske fått min blogginspiration tillbaka. Underbara, älskade vän!
Hallå!
Har även hunnit med att göra naglarna fina med en ny kort fransk manikyr, gillar´t!
Nu ska jag strax bege mig till Djurgården för att gå på Skanses höstmarknad och ikväll blir det några glas vin på stan med pojkvännen och ett par av hans vänner :)
Det har hänt någonting som kommit att förändra mitt liv radikalt. Det är möjligt att jag delar med mig av det här så småningom, men jag måste vänja mig vid allt nytt själv först.
Hannah: nu har jag uppdaterat igen, hihi :)
Elin: JAA såklart vi måste!
Long time ago...
Min pojkvän har en blogg. Han bloggar flitigt och kan lägga upp sådana där roliga youtubeklipp som jag inte har en aning om hur man gör. Jag sa i morse att hans blogg är seriös. Han svarade med att min blogg är seriös. Den var seriös. En gång för länge sedan. Nu är den mest skräp och ingenting alls. Det är synd, för egentligen älskar jag att skriva och tycker det är roligt att blogga. Kanske ska ge det ett nytt försök? Det sjuttioelfte i ordningen? Men, njaa, jag vet inte.
Fast...när jag ändå sitter här kan jag lika gärna dela med mig lite utav de senaste, så får vi se om det kommer mer.
Jag ska flytta. Till Sundbyberg. Det är närmre till universitetet, närmre till stan, närmre till t-banan och närmre till min pojkvän. Mycket bättre på alla sätt och vis!
Jag har varit i Spanien med familjen. En underbar vecka.
Jag går i skolan och läser sociologi. Och jag är fast. Jag ska bli sociolog.
