Långlunch med pojkvännen

Idag kände jag mig inte alls bra när jag vaknade så jag stannade hemma och åt långlunch med pojkvännen istället. Vi fick några underbara timmar av kvalitetstid tilsammans. Härligt!

Vi hörs lite senare, för nu ska vi se slutet på säsong 2 av Lost, just nu skjuter alla varandra både hit och dit...


Jag och min syster på Ridsportgalan i januari.



TACK ni fina människor. Jag svarar på era kommentarer senare. Men fan vad rörd jag blir. Samtidigt som jag blir ledsen över att det är så många där ute som mår lika dåligt som mig, ingen borde få må så här!

Dag 14-självporträtt

Det har dröjt med 30-dagarslistan igen, sorry. Men idag kör vi iaf på med dag 14 som jag tycker är lite klurig.
Vad menas med självporträtt? Att jag ska rita av mig själv? Rita av utsidan eller insidan? Rita av utseende eller personlighet?
Är det här jag?
Kan man ens göra ett självporträtt innan man vet vem man är?
Är jag den jag tror att jag är eller är jag någon annan? När vet jag att jag vet vem jag är?

Ponnyakuten

18 min in i programmet har ni en kopia på hur en av mina ponnyer bar sig åt....En stor eloge till tjejen som sitter på.
Tilläggas kan också att min ponny även bockade i samma veva som han gjorde lufthopp och stegrade...
Här har ni busen som t.o.m kastat upp mig i ett träd en gång...


idag längtar jag efter

Ett eget hem som jag kan inreda alldeles själv.
Idag springer fantasin iväg åt det lantliga hållet. Jag älskar känslan av ett inre lugn som den här stilen skapar.

Måndag vecka 9

Men måndag vecka 8 i behandlingen....Nu har jag alltså gått halva tiden på Capio. Det har gått fort. För fort. Och jag är rädd. Rädd för att komma ut i samhället igen. På Capio är allt så tryggt och skönt. Vi lever i en egen liten värld, skyddad från allt ont, skyddad från omvärlden och dess grymma innehåll.
Jag gillar tanken på att ha något att göra varje dag. Att veta var jag ska, och när jag ska. Jag gillar rutiner och jag gillar att någon annan bestämmer att jag ska äta.
När jag slutar på Capio kommer jag inte att vara frisk. Jag kommer bara ha fler verktyg till hands för att försöka laga. Jag må se friskare ut på utsidan, men jag är fortfarande lika sjuk och trasig inuti. Och det känns som att ju helare och starkare jag blir på utsidan, desto trasigare och svagare blir jag inuti.
God morgon där ute!
Nu ska jag äta frukost. 24-åringen ser fram emot det, 5-åringen hatar det.
24-åring, taget för 4 dagar sedan
5-åring, taget för 4 månader sedan

Mer 2007


Mina mål

Jag har flera mål och delmål som jag vill uppnå innan jag blir "vuxen" på riktigt. Ett utav dessa mål överskuggar allt annat och är någonting som jag kämpar med att komma närmre varje dag.
Mitt största mål är att jag en dag ska kunna älska mig själv lika mycket som jag älskar mina djur. Jag gör allt för min katt och mina hästar. De går före allting annat. Jag bryr mig mer om dem än mig själv och jag skulle offra både höger och vänster ben för att hjälpa dem.
Jag hoppas att jag en dag ska kunna ta hand om mig själv lika bra som jag tar hand om mina djur.
Det är min största utmaning någonsin. Men en utmaning jag vet att jag kommer att klara med bravur, om jag bara fortsätter att kämpa och inte ger efter.
Det här är Loppan. Min allra första häst (ponny rättare sagt. Hon är exakt 100 cm hög). Jag fick henne när jag var 3 och hon 5. Loppan lever än idag och är fortfarande min häst. Jag är 24 och hon 26. Jag kommer aldrig att sälja henne.

En sån där dag som jag önskar att jag var någon annan

Jag har fler "downdagar"än "updagar" i mitt liv just nu, och det är väldigt påfrestande. Både för mig själv och för min omgivning.
Idag hade jag planerat tusen saker att göra innan dressyren nu på eftermiddagen.  Vad tror ni att jag har gjort då? Jo, bara suttit i soffan och gjort ingenting, förutom att må dåligt och ha ångest över att jag är latast och tjockast i hela världen då.
Idag önskar jag att jag var någon annan. Eller att jag var smal. Som i höstas. Fast då mådde jag om möjligt ännu sämre än idag. Men så fort jag mår dåligt skyller jag på att det är för att jag är så tjock.  Och idag är jag extremt tjock. Och ful. Och äcklig. Och totalt värdelös. Helt enkelt.
Hur kan jag längta tillbaka till det här?

I HATE PEOPLE

Jag är en person som ofta hamnar i konflikt med människor (de flesta människor är konflikträdda och försvarar sig genom att vända taggarna utåt istället för att ta konflikten här och nu) för att jag nästan alltid säger vad jag tycker och tänker, oavsett konsekvenserna. Här på bloggen har jag medvetet tonat ner den sidan och försökt visa andra sidor utav mig. Varför vet jag inte, men mest kanske för att jag är trött på alla fega människor som inte vågar stå för sina åsikter eller handlingar, sådana som ljuger istället för att tala sanning, för att det är den lättaste utvägen för stunden.
I det här inlägget tänker jag säga precis vad jag tycker och tänker.
Här om dagen hände något som fick mig att inse att hela mänskligheten faktiskt ÄR en bunt med idioter.
Jag är trött på att människor allt som oftast beter sig som svin
Jag är trött på att människor bryr sig mer om sig själva än andra
Jag är trött på att männsikor gör vad som helst för att ta sig fram
Jag är trött på att människor inte bryr sig om hur många medmänniskor han trampar på tårna eller armbågar i magen, för att få den bästa platsen
Jag är trött på samhället
Jag är trött på mänskligheten
Men mest av allt är jag så jävla- förbannat -skittrött på alla jävla tonårsungar där ute som inte har en aning om vilka svidande sår de lämnar efter sig hos de som utsätts för deras förtryck.
Jag hoppas att ni får smaka på er egen medicin inom en snar framtid så att ni inser vilken jävla smärta ni framkallar. Dra åt helvete! Hela bunten. Försvinn och kom inte tillbaka förrän ni har en JÄVLIGT bra ursäkt till ert beteende.

Camilla och Ami III

Jag fortsätter att rensa bland alla bilder, och jag hamnade precis i mappen med min systers fina b-ponny "Misan". Ni får några bilder här på detta söta ekipage.
Till dig, Camilla.

Tjejer kan inte göra 2 saker samtidigt

Jag hade precis en rolig konversation med min pojkvän.
Han: Jag sprang på min syster på t-banan förut.
Jag: Jaha, vad gör hon i Stockholm?
Han: Jag berättade ju det för dig igår, att hon skulle hit
Jag: Gjorde du? Nej, det tror jag inte du gjorde. När gjorde du det?
Han: När vi satt och tittade på Lost!
Jag hade på riktigt inte hört ett ord av det ha sa till mig när vi satt och tittade på Lost igår. Jag minns inte ens att han pratade med mig. Haha. Brukar ni också bli helt okontaktbara när ni ser på tv?

Helgledigt

loggen har tagit lite helgledig, precis som jag.
Jag ska ha en söndag i soffan framför hästtävlingar hela dagen. Men jag lär kika in här lite då och då och uppdatera er. Men först lunchdags!

Jag njuter av världscupen i dressyr från G...

dsc05864 (MMS)

Jag njuter av världscupen i dressyr från Göteborg just nu. Den här hästen, som rids utav Isabell Werth, har samma pappa som Gucci. Vi hörs i morgon!


Tips från coachen...

Gillar ni att läsa böcker? Tycker ni om att sjunka in i djupa tankar? Är vackra meningar och ett välskrivet språk något ni ryser av?
Vill ni ha en bok med kvalité, men som ändå är relativt lättläst (läs: mer än en roman alá Barbara Taylor Bradford, med lite mindre än en roman signerad Klas Östergren) så kan jag varmt rekommendera den här boken.

Vårtecken

Det har börjat töa i mitt kära Sundbyberg. Är våren på väg nu?
Anna: Klicka här så kommer du till receptet på min cremefraichetårta :)

Bilder från fredagens ridpass

Jag hade tänkt visa ett helt gäng med bilder från ridpasset igår...men med besvikelse såg jag att nästan varenda kort ser ut som de 3 nedan, fast värre. Jag hade glömt att ställa in rätt funktion på kameran....
Vad gillar ni mina blå och rosa lindor förresten? Haha, det blev en nödlösning och en, inte så vacker sådan...men jag tyckte han blev söt i dem ;)

Så här såg jag ut igår

Jag firade att det var fredag igår med att inviga min nya earcuff som jag fick av Camilla i födelsedagspresent. Hon har självklart gjort smycket alldeles själv!
och så här såg jag ut i helhet, osminkad och allt.
Älskar färgen på tröjan.

Lördag

Blev väckt med frukost på sängen och massor av pussar i more, hur underbart?
Har legat i soffan och sett Lost efter det och ända fram till nu. Men efter lunch är de dags att sätta fart. Jag ska lägga upp lite bilder här åt er och sedan ska jag till stallet. Någon av er ville se bilder inifrån stallet också, så det ska jag fixa idag!

Vi hörs som sagt efter lunchen om typ en timme :) Till dess, hur startade ni er lördagsmorgon?





Vad ska ni göra denna löningsfredag mina vänner?

Jag landade precis hemma hos pojkvännen där det vankas midag och några (läs: många) Lostavsnitt. En riktig myskväll med andra ord!

Har för övrigt haft mina föräldrar på besök här idag och vi har haft en underbar eftermiddag i stallet tillsammans. Mamma hjälpte mig när jag red Gucci och det var kul att äntligen få rida lektion igen. Det är några år sedan....

Fick upp mina tävlingskläder också, och jag längtar verkligen efter att få komma ut på tävlingsbanorna igen. Det riktigt kryper i mig av både förväntan och nervositet. 

Nu är det min och älsklings enda kväll tillsammans den här helgen så jag vet inte om jag får mer tid att sitta här ikväll,om så är fallet hörs vi i morgon igen!

(Mamma fotade massor i stallet och när jag red idag, vill ni se bilderna i morgon?)




Bra tips

Hörrni, vilka bra tips ni har gett mig ang. om att äta när man inte är hungrig. Allt från hur man kan tänka när det känns jobbigt till bra recept på riktigt goda frukostar. Mer sådant, det gillas :)
Jag tänkte faktiskt dela med  mig utav något som jag äter varje morgon på sjukhuset;  En stor skål med fil (laktosfri för min del) som jag har äpplemos alt. skurna äpplebitar i, lyxmûsli med russin, havregryn och nötter, och så kanel över alltihop. Det smakar jättegott! Det negativa är väl att man tror att det är jul varje morgon när man känner doften av kanel, haha.

Avslutningsbal och studentbal

När jag gick i högstadiet hade vi en avslutningsbal för alla nior. Då såg jag ut så här
När jag gick ut gymnasiet hade vi en studentbal. Då såg jag ut så här
Jag kunde ha samma klänning i 3:an på gymnasiet som i 9:an på högstadiet. När jag prövade just den här klänningen nu i höstas så var den 3 nummer för stor. Och i nian, när den satt riktigt bra var jag smal som en sticka och liten som en dvärg. Jag undrar hur smal jag egentligen var i höstas....

Bildbomb alá 2007

Nu är det jag som står framför kameran. 
Det kommer att komma en hel del bildbomber på flera utav mina hästar genom åren, men jag ska försöka att köra lite vart annat inlägg så att ni icke häst-människor inte ska bli uttråkade :)
Samtliga bilder är från 2007. Av bilderna att döma verkar jag ha haft en smärre identitetskris under det här året...

Bildbomb

Jag sitter i soffan och gråter elefanttårar.
Här med kommer en gigantisk bildbomb till minnet av världens finaste och bästa varelse som någonsin funnits. Bach. Min ögonsten. Min kamrat. Mitt allt, som fick sluta livet på jorden alldeles för tidigt.
1996-2007. 


Fredag 25 februari 2011

Hej och god morgon alla fina människor där ute!
Idag har jag tidsinställt en hel del inlägg åt er. Det är flera bildbomber med gamla bilder genom åren så kika in lite då och då under dagen vetja;)
Själv har jag ett jobigt möte framför mig på förmiddagen som följs utav några härliga timmar i stallet. Min mamma ska följa med och hjälpa mig idag. Hon är utbildad ridlärare så det är perfekt att ta hjälp av henne när hon är här och hälsar på!
Vad kvällen bjuder på får jag se, det är ju löning så kanske blir det en sväng ute på stan under kvällen. Vi får se.... Måste säga att några Lostavsnitt lockar väldigt mycket också....haha.

En 6 år gammal bild på mig från en utekväll. Jag var 18 år och hade precis kommit hem efter en vecka på Kreta.
Den här bilden bjuder jag på!


Hej från Turkiet

Nu säger jag tack och bock och godnatt med en bild från Turkiet för 4 år sedan.
Taxin går vid sju i morgon. Som vanligt.  Och jag kommer vara som en vandrande zombie. Som vanligt.
Nåja, det blir en kort dag i morgon ändå så jag ska nog härda ut.
(Vet inte vad som har hänt med mitt ena ögonbryn på bilden dock. Det blev så när jag ändrade till svartvitt.)

från östgöte till stockholmare

En läsare ville att jag skulle berätta om min flytt till Stockholm, varför jag valde att flytta hit samt vad som är bäst med att bo här.

Shoot! Här kommer min story.

Jag har ALLTID velat pröva på att bo i Stockholm,  men har varit för feg för att ta steget, tills sommaren 2009. Jag hade funderat på att flytta iväg till hösten och jobba någonstans och Stockholm var en het kandidat.

I juli den sommaren åkte jag på en kryssning med Birka Paradise, där jag träffade en människa som jag idag inte har någon kontakt med, men som ändå är anledningen till att jag tog steget och vågade flytta hit.
Jag fick jobb som AuPair hos en bekants släkting ute i Saltsjöbaden och flyttade en vecka efter att jag fått kontakt med dem. Allt gick fort och jag hann nästan inte tänka på att jag faktiskt skulle flytta till Stockholm.

Jag jobbade som aupair i ett år och flyttade sedan till en lägenhet i Nacka som jag hyrde utav en kompis. Jag började jobba heltid på Stadium på Sergelgatan inne i Stockholm.
I höstas började jag plugga på Stockholms Universitet och flyttade i samma veva till Sundbyberg till en jättefin stor etta som jag också hyr utav en bekant.

Men den allra största anledningen till att jag faktiskt fortfarande är kvar här uppe är min pojkvän. Vi träffades i Stockholm, han bor i Stockholm och utan honom hade jag inte klarat att bo kvar här uppe med min ätstörning.

Även om jag hade flyttat hem till Norrköping en period för att bli frisk så vet jag till 110% att jag hade flyttat tillbaka hit efter det. Stockhom är mitt hem och det är här jag kommer att bo.

Det bästa med Stockholm är att det är så nära till allt. Och vad du än vill ha så finns det i Stockholm.
Sedan är det en fantastiskt fin stad, allra helst på sommaren. Det är underbart att strosa på kullerstensgatorn i gamla stan en ljummen sensommarkväll, att sitta och dingla med benen över vattnet vid hamnen, att promenera längs strandvägen och ta ett glas rosé på Strandbryggan, att ta båten 10 min ut till Skärgården och bada från en klippa på någon ö....Ja, Stockholm är som mest fantastiskt på sommaren!
Och inte att förglömma så har vi ju otroligt mycket stora sportevenemang (ndra evenemang också för den delen) här uppe i storstan, vilket är sjukt kul för mig som älskar sport :D
Saltsjöbaden, mitt första hem i Stockholm

Hem nr 2, Nacka (Sickla)


Mitt nuvarande hem i Sundbyberg!

Svar på frågor om min ätstörning/ mina diagnoser

Madeleine n om P.S:

Kan inte du klandra dig sj mkt för att du hela tiden tänker på mat mm? Jag känner mig så
dålig o onormal
för att jag gör det o det leder till
ännu mer ångest. Jag vet ju att det är fel me. Ändå kan jag ej vara normal. Blir galen. Vet att jag skrivit till dig tidigare o du kanske kommer
ihåg.

Svar: Jag vet precis hur du känner. Jag blir ofta jättearg på mig själv för att jag varenda sekund tänker på vad jag äter, hur mycket och när etc. Att jag inte kan koppla bort och se framåt. Jag kan älta en och samma måltid om och om igen i flera dagar.  Det händer också att jag blir arg på mig själv för att andra kan äta och må bra men inte jag. Jag undrar varför inte jag kan vara normal som alla andra, samtidigt som jag säger till mig själv att om jag skulle äta som alla andra, skulle jag bli jättetjock. Jag bråkar väldigt mycket fram och tillbaka med mig själv vilket skapar fruktansvärd ångest efterom det är ständiga krig i mig. (Vet inte om det förkarade din fråga så bra, men jag hoppas du fick lite rätsida på hur jag tänker..)



Cissi om P.S:

Jag har några frågor... För det första, skulle inte du kunna berätta lite mer om den där behandlingen du gå på? Jag är ny läsare och jag vet inte,du har kanske redan skrivit om det men i såna fall kan du inte svara med en länk då?

Och sen undrar jag även...har du under nån period tappat hår? Vet du om en ätstörning kan göra så att man tappar allt hår eller blir det bara tunnare? Du kanske inte vet det men jag frågar ändå ifall du gör det... För jag själv lider av en ätstörning och har väll inte märkt så jätte många "biverkningar" men nu har jag börjat tappa hår och är orolig att tappa allt...

Kram!

Svar: Jag har medvetet inte berättat så mycket om själva behandlingen jag går på, då jag dels inte får prata om vare sig medpatienter eller saker som händer där. Men jag kan berätta lite vad själva behandlingen går ut på.

Jag går på Capio Anorexi Center på Löwenströmska sjukhuset, en dagbehandling som innebär att jag är där varje måndag - fredag från tidig morgon till sen eftermiddag.

Behandlingen på Capio är inriktad på KBT, vilket betyder Kognitiv Beteendeterapi. Det går ut på att man har mycket övningar tillsammans i grupp, och flera aktiviteter som t.e.x skapande verksamhet för att öka vår kreativitet och inte sitta fast i tankarna på mat hela tiden.

Vi äter alla mål utom middag och kvällsmål på sjukhuset, men det får vi hjälp med att planera så att vi inte står helt handfallna när vi kommer hem på kvällarna.

Ett par ggr i månaden får vi även besök utav olika föreläsare som på ett eller annat sätt är involverade i vår situation.

Eftersom min behandling är inriktad på KBT har vi också olika mindfullnessövningar, som betyder att man ska öva på att vara i nuet, att inte älta eller oroa sig för framtiden. (Jag hoppas verkligen att jag inte har skrivit något som jag inte får om behandlingen, men allt det här finns att läsa på deras hemsida, så det borde inte vara några problem....)

och till din andra fråga; Ja, man kan tappa hår. När jag var som sjukast kunde jag dra av hårtestar från huvudet bara genom att i princip nudda med handen. Att man börjar tappa hår tyder på näringsbrist och det är jättefarligt. Har du varit i kontakt med någon läkare ang. din ätstörning?

De flesta "biverkningarna" kommer ofta efter en ganska lång tid när kroppen inte orkar mer. Förutom att börja tappa hår kan man även få ökad behåring på kroppen, framförallt underarmarna (det fick jag). Ju längre du misshandlar och svälter din kropp, ju fler biverkningar kommer du att få, och att tappa hår är nog den mest lindriga av dem alla!


Anonym om Det är så synd om mig!:

och jag tror jag har allergi mot .. det mesta :P helt stört!

jaha, har du bordelinediagnos? Kan du inte berätta mer om det?

Svar: Jag tror (som min pojkvän sa) att alla normala människor lider av någon slags personlighetsstörning. Ingen kan ju vara normal på alla sätt.

Jag tycker att  den  här texten beskriver just min Borderlinediagnos väldigt bra:

"Det främsta problemet för dessa personer är deras emotionella instabilitet och svårigheten att reglera sina känslor. De känslomässiga problemen leder till svårigheter att bete sig på ett fungerande sätt, vilket i sin tur leder till relationsproblem och svårigheter att skapa en stabil självkänsla.

Patienter med Borderline-personlighetsstörning har stor samsjuklighet - de är för det mesta allvarligt deprimerade och lider ofta av andra psykiska problem som posttraumatisk stresstörning, social fobi, ätstörningar, tvångssyndrom och panikångest. Deras liv präglas av desperation. De blir lätt missförstådda och uppfattas som besvärliga och manipulativa av sin omgivning." (Wikipedia)



Torsdagsmys

Scrubs på tv´n, bloggen på datorn, vatten i glaset och jag ska sätta igång att rensa alla mina cdskivor med bilder och lägga över på en extern hårdisk. Jag kan gissa att jag kommer att hitta både det ena och det andra i bildform eftersom det är flera tusen bilder med olika årgångar....Vill ni se lite gamla bilder?
Samtidigt ska jag börja svara på era kommentarer också, kommer att dela upp dem i olika inlägg beroende på vad det handlar om!
De här bilderna är 2 år gamla. Jag gillar min hårfärg där skarpt!

Tacksamhet!

Jag blir så glad när jag loggar in och ser era fina och stöttande kommentarer. Men mest av allt uppskattar jag hur ni delar med er så otroligt mycket av er själva. Ni öppnar er, tipsar, frågar, ger råd och peppar.
Jag vet att jag har skrivit massor av tack-inlägg till er, men det kan inte bli nog för jag uppskattar ert engagemang till tusen!

Ikväll är pojkvännen iväg på jobb så då blir det inte ett enda Lostavsnitt, vilket betyder att jag kommer att ha massor utav tid över till er och kunna svara på era kommentarer.  Jag älskar att diskutera, dela med mig och prata om saker med er där ute, men jag har varit dålig på det ett tag nu....

Har för övrigt haft en väldigt jobbig dag känslomässigt. Det ligger en stor klump i magen, någon har satt en kniv i mitt bröst och en annan håller ett hårt stryptag om min hals.
Men det lossnade lite alldeles nyss när jag fick veta att jag dels ska till stallet i morgon  och att mina föräldrar förhoppningsvis kommer hit för att stötta mig i en sak jag ska göra på förmiddagen.

Vi hörs mer senare!

En närbild på mitt fina halsband som jag hade här om dagen. Det är en födelsedagspresent från mina underbara syskon!

god morgon

vi startar dagen med en bild på mitt hus :)


Ett rött hus med vita knutar. På landet. Åh.

Nu är det frukostdags här. Mina hungerkänslor börjar faktiskt att komma tillbaka efter att inte ha känt någon hunger på hur länge som helst (ignorerat hungern). Det är ju faktiskt mycket godare att äta när man verkligen är hungrig!
Det är mycket man missar när man är ätstörd...

God natt

Ni får ursäkta, men jag är så trött att jag inte orkar svara på era kommentarer ikväll. Jag är helt övertygad om att jag kommer att somna så fort jag lägger huvudet på kudden. 

Vi hörs helt enkelt med nya tag igen i morgon!


Två bilder från XL-galan igår

Hur härligt?

SOL, SOL, SOL. Jag blir alltid så mycket gladare när jag får vistas ute i solen, snacka om humörhöjare. Idag har det sett ut så här i hela Stockholm :)
Kom hem nyss. Ska äta middag och sedan titta på ett par avsnitt av Lost, förvånande va?!
Känner inte att jag har så  mycket roligare saker än så här att komma med just nu....Det står still i huvudet efter en jobbig dag och jag behöver åka hem till min älskling och bli kramad.  Känner att ett bakslag är på väg så det är bäst att jag kilar nu med detsamma.

P.S

Ikväll svarar jag på de frågor och funderingar som kommit in de senaste veckorna, så passa på att fråga/kommentera mer fram till dess om ni vill få snabbt svar, och roligare läsning :) Det finns massor ni inte vet om mig...och svarar gladeligen på det mesta =)




D.S

Angelica Bengtsson är bokstavligt talat världsbäst!

Så kul det var på friidrottsgalan igår. Angelica Bengtsson är helt makalös.  Hela publiken blev helt tokig av glädje när hon hopp efter hopp satte nya rekord. Vilken stämning det var!
jag har alltid gillat att se friidrott på tv, men att se det live var ännu roligare.

Galan slutade rätt sent så jag var inte hemma förrän runt halv tolv igårkväll, och vet ni vad jag gör då? Jo, sätter mig och kollar på Lost. Haha, hur fast har vi inte blivit, jag och pojkvännen.  Men så här kan jag inte fortsätta, för jag går runt som en zombie på sjukhuset hela dagarna pga sömnbrist. '

Idag måste jag ta tag i tentaplugget när jag kommer hem, tentan är på lördag och jag har ännu inte öppnat alla böcker....Men jag skyller på att jag är sjukskriven och egentligen varken har tid/ork at plugga till den.

Vi hörs lite senare!

Bjussar på en konstig bild från i fredags eftersom jag inte ha ngn kamerasladd här för att ladda upp gårdagens bilder med.


så här ser jag ut idag



Efter att ha stått och väntat på taxin som var en timme försenad är jag äntligen hemma. Stressad så fan, men hemma.
Ska alldeles strax ta tunnelbanan in till stan och möta upp Malin.
VI hörs igen när jag kommer hem sent ikväll!

XL-galan

Jag och min kompis Malin ska till Globen och titta på friidrottstävlingar hela kvällen idag. Det är den första friidrottstävlingen jag ser live så det ska bli riktigt kul :) Såg idag på nyheterna att Christian Olsson ska hoppa tresteg, jag trodde han hade pensionerat sig pga av alla skador de senaste åren....
Stavhoppet ska bli spännande också där vi har 2 riktigt starka pallkandidater på plats!

Missa inte XL-galan på TV4 ikväll.







idag längtar jag efter

Skärgården.

Som jag skrev i inlägget här under bodde jag ute i Saltsjöbaden i ett år (granne med Mikael Persbrant för övrigt), och jag längtar ofta tillbaka. Inte för att jag vill bo där ute, utan för att naturen var så fantastiskt vacker. På ena sidan huset där jag bodde låg golfbanan och ett stort naturreservat, och på andra sidan låg havet.
Jag hade tio mintuers promenad till en stor sandstrand och fem minuter ner till hamnen. 

Jag är uppväxt på landet och är van vid stora ytor, en stor trädgård och med naturen alldeles runt hörnet. Jag älskar naturen men skulle aldrig klara av att tälta i skogen och om jag promenerar där måste det finnas en stig utan rötter och mossa...I skärgården finns det mest klippor och de flesta stigarna är rotfria, så det passar mig perfekt!










Morgondusch

Jag hade skrivit ett inlägg igårkväll som jag publicerade innan jag slängde mig i soffan för Lostmaraton. Men nu märker jag att blogg.se strulat med flera av mina inlägg och inte publicerat dem vare sig i ordning eller unde rätt kategori.

Jaja, nya tag idag. Och jag tänker kicka igång just den här da´n med att slå ett slag för morgonduschar. Det är så förbaskat underskattat att gå upp lite tidigare och ställa sig i duschen och vakna i en halvtimme.
Jag är oftast för trött på morgonen för att orka dusha då, men när jag väl gör det är det ungefär det bästa som finns på hela dagen, haha.

På tal om ingenting så tittade jag lite i bildarkivet på bloggen och hittade den här bilden. Den är från min första dag som Stockholmsbo och är tagen ute i Saltsjöbaden där jag bodde i ett år. Efter det flyttade jag till Sickla(Nacka) och nu bor jag i Sundbyberg....
I sommar har jag bott i Stockholm i 2 år, men det känns som att jag alltid har bott här!


dag 13 - vardagslyx

Att göra någonting helgaktigt på en vardag är för mig vardagslyx. Det behvöer inte vara ett event eller party, men någonting utöver den vardagliga trisstessen som gör vardagen lite roligare. Det kan vara ett spontant spabesök, en lång middag med pojkvännen/vännen, några timmar i biomörkret eller varför inte baka en kaka?
Ja, ni förstår nog vad jag menar. För mig är vardagslyx helt enkelt att kunna ta sig tid till att göra någonting annat utöver jobbet/träningen. Något som man i vanliga fall bortprioriterar för att det inte är lika viktigt som att vika tvätten eller plocka ur diskmaskinen...

Så, mer vardagslyx till folket säger jag!



Eller varför inte sätta sig ner med familjen och ha en spelkväll. Det är också vardagslyx!

Veckans planer

Den här veckan har jag ett par roliga event att gå på. Bland annat Friidrottsgalan i Globen i morgonkväll. Den direktsänds på TV4 så det tycker jag absolut att ni ska kolla på.
Sedan har jag ju behandlingen varje dag som vanligt och utöver det ska jag försöka tentaplugga en del (har tenta på lördag), gå på ett par middagar och planera in vårens tävlingar/träningar.

Idag ska jag bara ta det lugnt i eftermiddag och äta middag med pojkvännen och se på Lost. Det är bäst att passa på när vi båda är lediga tillsammans för en gång skull.

Var det någon som såg BigBrother igår?
Av alla deltagare tyckte jag bara det fanns ett par 3 st som verkade någorlunda vettiga. (Förutom R&K-Tobbe då).  Men vad skulle man ha väntat sig när det är en dokusåpa egentligen.....?
"Holms" sa i presentationen att han skulle skänka hela vinstsumman till Stadsmissionen om han vann, därför tycker jag att ni alla borde gå in och rösta så att han får vara kvar i huset! (sådärja, och nu förväntar jag mig en liten länk på Rekat&Klart som tack för besväret).



Vänt på dygnet

God morgon!

Jag och pojkvännen har ju satt igång ett Lost-maraton, så igår efter att vi tittat på Tobbe i BigBrother fortsatte vi med ett par avsnitt som resulterade i en sen natt. Igen. Men det är väldigt mysigt att sitta uppe på nätterna och se på tv med sin älskling (om jag ska vra lite romantiskt klyschig).
Men jag är sjukt trött idag. Börjar tidigare på morgnarna från och med nu så jag var uppe redan vid sex i morse, tungt!



Bild från utgången i fredags :)






attans också....

Ni är uppmärksamma, ni läsare! Det är bra :)

Någon såg att jag hade gömt ett paket cigaretter där i högen med alla saker jag har i handväskan. Jag skrev helt enkelt inte med det för att jag helt ärligt skäms över att jag röker.
Det är dumt att röka och jag tycker allt som oftast inte ens att det är gott. Till en början feströkte jag bara, men sedan mina ätstörningar började trappas upp mer och mer, desto mer rökte jag också. För att stilla min hunger.
Idag har jag dragit ner avsevärt mycket och det kan gå flera dagar utan att jag rör en enda cigarett, men slutat helt? Nej, det har jag tyvärr inte gjort. Men jag har som ambition att göra det så fort om möjligt.


Fimpa NU!





dag 12 - i min handväska

30-dagarslistan har legat på is ett tag, men nu kör vi igång igen.
Detta finns alltså i min handväska........ plus en mobil (det är den jag har fotat med).


nycklar
dator
puder från M.U.S
kam
läppbalsam från Smith´s
lite småmynt
tuggummi
almanacka * 2
kamerasladd
"plånbok" aka SL-fodral med alla viktiga kort

och en bok. Den glömde jag ta fram, men jag har alltid en bok i väskan också. Såklart!

På riktigt?

Här är alla deltagare i Big Brother 2011

7 500 personer sökte, men bara 16 stycken kommer in i huset.

30-åriga Tobias Holm från Örebro. Foto: Daniel Ohlsson/TV4

Bland annat Tobbe Holms som driver Rekat&Klart och som jag känner. Komiskt eller tragiskt???
http://www.bigbrother.se/1.2023883/2011/02/19/har_ar_alla_deltagare_i_big_brother_2011

Söndagens planer

Åh, jag har så mycket att göra idag, var min första tanke när jag skulle skriva det här inlägget....Ha! jag har ju inte ett dugg att göra egentligen. Mer än att tvätta, plugga inför en tenta och träffa en vän.
Kanske borde laga lite lunch? Det är lunchtajm för mig. Men jag är inte hungrig. Måste man äta om man inte är hungrig? Dum fråga, JA MALIN DET MÅSTE MAN. Men jag vill inte....så nej, det måste man inte.

Ungefär så sitter jag och tjäbblar med mig själv just nu...Mitt 24 åriga jag och mitt 5-åriga jag.
En fråga till er: Äter ni när ni är hungriga eller när det är tidsmässigt dags för mat?

Svar från pojkvänssoffan


Carolina om Camilla svarar
Hänger inte med, vilka är systrar? :) Och det är väl bara du, Malin, som driver bloggen?


Svar: Åh, ledsen om det blivit lite förvirrande med alla gästinlägg hit och dit ;) Du har helt rätt, det är bara jag, Malin, som driver bloggen. Och Camilla är min lillasyster! Det är hon som är grym på allt som har med stil, trend och makeUp att göra. Camilla har fått en del frågor här i bloggen så därför lät jag henne svara på dem och även göra ett par gästinlägg när jag inte hann skriva något!

Malin om Från mitt födelsedagsfirande nr 1:
Tjejen med rött hår, ser ut att ha en grymt snygg tröja/or!! Vet du va den kommer från? :

Svar från Matilda som bar upp tröjorna:
jaha hihi. den understa tröjan är från cubus och den övre stickade från h&m.



Anonym om Det är så synd om mig!:
och jag tror jag har allergi mot .. det mesta :P helt stört!

jaha, har du bordelinediagnos? Kan du inte berätta mer om det?

Svar: Jag gör ett eget inlägg om det sedan!




Hej fina ni!

Det har varit lite frånvaro från mig ett par dagar pga. fullspäckat schema. Men oj, vilken härlig respons jag har fått av er ändå på mina inlägg. Tack härliga ni!
Såg att flera av er ställt lite frågor så det ska jag ta och svara på under dagen.
Jag har iaf startat morgonen på ett fantastiskt sätt med kaffe, fil och två ansvitt av Lost i pojkvännens soffa. Vi har som "projekt" att se alla säsonger av Lost. Någon som följt den serien? Jag har inte sett den alls tidigare då den gick på tv samtidigt som The O.C som jag följde slaviskt.... Jag kan sakna mina onsdagskvällar som började med hoppträning för Johan Spetz med min underbara ponny, följt utav kvällsmat i vardagsrummet framför O.C och "Seth" som var min favorit, mums.....;)
Vi hörs om ett tag, ska ta ett bad nu.

Camilla svarar






SVAR:
Malin och jag har alltid kunnat prata med varandra, men på ett helt annorlunda sätt mot nu. Vi har alltid haft samma intressen och tillbringat mycket tid tillsammans, men eftersom det skiljer 6 år på oss har vi inte varit på samma nivå, och det är nog det som är skillnaden mot nu. Det var när Malin flyttade till Stockholm som vi började att uppskatta varandra mer, eftersom vi inte träffades varje dag längre. Nu kan vi prata om allt, och det är jätte roligt. Jag ser Malin som en av mina bästa vänner och som världens bästa stora syster.
Malin har i hela sitt liv velat göra allting perfekt. Hon är så otroligt duktig på allt hon gör, men hon är den ända som inte alltid ser det, och som i vilket fall inte vill/kan erkänna att det är så. Hon har varit med om så mycket saker i sitt liv. Det är självklart att jag har blivit påverkad utav allting, att se en av de personerna man älskar mest må dåligt, och behandla sig själv på ett så hemskt sätt har tagit väldigt hårt mig. Jag har varit väldigt rädd, ledsen men inte arg, mer på mig själv för att jag inte märkte något tidigare. Det blev också svårt att lita på henne, vilket var jobbigt. Under en ganska lång tid har hon döljt sin ätstörning för oss, och det började med för mycket träning, och för lite mat. Det har varit en väldigt jobbig tid för alla i familjen, och vi har alla blivit väldigt påverkade. Just nu så vill jag inget hellre än att se min syster frisk.
Jag har alltid haft svårt för att prata om hur jag verkligen känner, och har tyckt att det är jobbigt att prata om det (precis som din syster) men det blir bättre för båda, jag har fått mer förståelse, och det blir då lättare att hjälpa till.
Jag går en linje som heter stil och trend, och tar studenten nästa år. Jag har alltid velat bli make up artist, och det är nog det jag ska forstsätta att utbilda mig till, men först vill jag resa. Jag tror att om man verkligen brinner för något, så är allt möjligt. Det gäller att visa fram fötterna.
Det roligaste är smink, men jag gillar också att göra egna smycken. Men jag tycker också om hår och naglar. Nu ska vi ha en modevisning i skolan, och då är det mest smink och hår vi kommer att visa.
Favorit stil, smink och hår kommer i ett annat inlägg snart.
Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor, om du vill veta något mer är det bara att mejla till Malin så svarar jag mer där:)

Till Berns

Nu drar jag till Berns för födelsedagsfest. De andra är redan där så har bråttom nu!


Upprätta Ridcenter

Tänkte jag skulle visa er lite bilder från stallet jag håller till i. Det är superfint!
Först ut är ridhusdelen.
Vill ni se resten av ridcentret också?

Dagens häst

Kom precis hem från stallet. En häst tar inte hänsyn till ifall man är sjuk eller inte, den behöver omvårdnad i vilket fall.
Så här såg "Gurra" ut idag
Har haft 4 fantastiska timmar i stallet, men nu är jag helt slut. Ska äta middag och sedan ta en dusch och göra mig i ordning för födelsedagsfirande ikväll. Hörs om en stund!

Det är så synd om mig!

Sitter och kollar på AlpinVM och väntar på pojkvännen som kommer hit med lunch strax.  Jag har precis pratat med min läkare och ska dit på måndag och kolla upp vad tusan som är fel på mig. Det har varit såhär ända sedan kollapsen och sjukhusvistelsen förra lördagen. Det verkar inte som att det är något virus eller liknande eftersom min pojkvän inte känt någonting alls, så smittsamt är det nog inte som tur är.
Det värsta med att må dåligt och inte veta vad det är, är att jag alltid inbillar mig det värsta och tror att jag är dödssjuk. Vilket inte är så bra eftersom jag då framkallas ångest och mår ännu sämre pga det. Jag jagar upp mig så jävla dant hela tiden.  Är jag hypokondrier måntro? Borderlinediagnos, pamikångest och ätstörning har jag ju redan.
Nej, men herregud vilket martyrliknande inlägg det blev, haha. Men ibland får man gnälla av sig lite och tycka synd om sig själv, speciellt när man är sjuk.


Skönhetssömn

Jag somnade vid nio igårkväll och sov fram till nu.  Snacka om elva timmars ren skönhetssömn!
Och det var välbehövligt då jag kände mig som ett vrak hela dagen igår och även vaknade med sjuksymptom i morse. Så dagen idag går åt till kurering samt ett snabbt besök till biblioteket för att hämta ut en bok till min tenta nästa lördag.
Ikväll har jag en födelsedagsfest att gå på om jag känner mig bättre. Självklart blir det en helt vit kväll i så fall, och i morgon är det födelsedagsmiddag för lilla mig. Hela min familj plus farmor kommer upp och ska fira mig. Jag längtar jättemycket efter min farmor!

Kvällsöppet med Ekdal avsnitt 5

Jag ser väldigt sur ut hela tiden, men det var jag inte. Bara koncentrerad på vad de sa....

Här kan ni se avsnittet

Bilder från tv4 igår


Idag längtar jag efter...

...En stark och vältränad kropp. Jag längtar efter att få träna, att få röra på mig och känna varje muskel i kroppen. Jag längtar efter träningsvärk!









Vad längtar Ni efter idag?

Torsdag

Godmorgon!

Jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Vi kom hem vid ett inatt efter att ha varit på Kvällsöppet med Ekdal. Var det någon som såg mig?
Ämnet som debatterades igårkväll var den så kallade "kvinnoimporten". Tyvärr hade de inte lyckats få tag på tillräckligt kompetenta gäster som kunde föra sin talan, utan det blev mest svammel och babbel om allt förutom just kvinnoimport.
Men det var hur som helst kul att vara med, även om jag fick bita mig i tungan x antal gånger för att inte ge mi gin i diskussionen....

Själv har jag inte sett programmet eftersom det var direktsändning, men jag ska leta upp det när jag kommer hem, om jag törs :)
Självklart vidar jag bilder i eftermiddag!


Kolhydrater är inte farligt

Jag har av en ren händelse på bara ett par dagar snubblat över ett tiotal kommentarer i olika bloggar där personer skriver att de drar ner på kolhydraterna för att komma i form eller bli mer nyttiga.

Jag blir så fruktansvärt bestört varje gång jag läser en kommentar som handlar om bantning/uteslutning av den ena basvaran efter den andra.
Kolhydrater är livsnödvändigt för ALLA. Utan kolhydrater slutar vår kropp, och framför allt vår hjärna, att fungera.
kolhydrater är hjärnans främsta energikälla, och vad tror ni händer om man utesluter just detta?
Jo, man blir trög, bokstavligt talat.

Det är såklart inte bra att äta för mycket kolhydrater. Precis som det inte är bra att äta för mycket kött eller ägg. Allting handlar om balans. Med en välbalanserad måltid enligt tallriksmodellen kan jag på hedersord lova att ni inte går upp det minsta i vikt.

Jag lovar er. Det är INTE värt det någonstans att må så dåligt som jag har gjort/tidvis gör bara för att vara smal och snygg. Jag har uplevt perioder där allting är svart pga. att jag gett hjärnan för lite energi, jag har varit med om kollapser och jag har varit klumpig som en treåring, bara för att jag ville hålla mig smal.

Jag har, som ni vet, ännu en lång väg kvar att gå. Men jag är alldeles för intelligent och smart för att vilja kasta bort mer utav mitt liv på att vara smal och olycklig.

Jag köpte en tröja för någon månad sedan utav "Blondinbella" som jag tycker att ALLA borde ha.... (jag tar ofta fram t-shirten ur garderoben och läser meningen om, och om igen för att peppa mig själv).





svar på en fråga

1. Har du börjat äta mer normalt nu när du gått på behandlingen ett par veckor?

Svar: Jag har gått på behandlingen i 6 veckor nu, och ja, jag äter mer normalt. När jag är där så äter vi fyra mål och sedan har jag eget ansvar för middag och kvällsmål när jag kommer hem. Tyvärr fungerar det inte så bra om jag är ensam, men har jag sällskap av pojkvän/familj/kompis så äter jag oftast middag iaf. Kvällsmålen är det lite sisådär med...Men jag försöker så gott jag kan. Just nu är inte det jobbigaste att äta, det är ångesten som kommer i samband med att jag äter och rädslan för att fortsätta att gå upp i vikt som är svårast just nu. Om jag inte gick på behandlingen och var under uppsikt hela dagarna hade jag inte ätit som jag gör nu.

 

och så en liten notis...



2. Jag frågade er om ni visste vem det här är.....



...och JA, Petra! Skäms på dig, du hade rätt ;) Självklart är det Nick Carter från Backstreet Boys. Det här kortet tog jag på deras efterfest efter konserten på Hovet förra året.

 

 


Matförgiftad?

Som ni vet blev jag sjuk i lördagskväll efter att vi avslutat en hemskt trevlig födelsedagskväll.
Den här gången hade det faktiskt inte med ätstörningen att göra, utan jag blev förmodligen matförgiftad sa läkarna på sjukhuset. Jag blev alltså sjuk FÖR ATT jag åt. Lite ironiskt faktiskt när jag tänker efter.....
Idag mår jag bättre, men är fortfarande väldigt trött i kroppen efter all ansträngning det innebar att bli så dålig, men jag har definitivt tappat suget efter sushi om man säger så...Lär dröja ett bra tag innan jag äter det igen. (Tyvärr, för det är väldigt gott).

Att avsluta en superbra kväll med ambulans, sjukhus och dropp var väl inte vad jag väntat mig, men jag roade iaf sjukhuspersonalen med min extrema sprutfobi. Det är på riktigt helt sjukt hur man kan vara så rädd för sprutor...


Kvällsöppet med Ekdal och Birro

Ikväll ska jag sitta med i TV4`s program "Kvällsöppet med Ekdal". Det direktsänds kl 22.40, ni missar väl inte? Eller jo, missa förresten....


God morgon onsdag

Idag har jag faktiskt flera roliga saker på schemat, varav en sak på TV4. Kika in vid 14 i eftermiddag så får ni veta ;)

Nu ska jag på behandlingen och sedan ska jag hämta ut lite kursböcker på biblioteket (jag älskar bibliotek. När jag blir stor ska jag ha ett stort gammaldags bibliotek i mitt hus), därefter middag med pojkvännen och sedan till TV4.

Så här ser jag ut idag



Halsduk - Monki
Skjorta - Ralph Lauren


Middag med Malin

Phuu, jag är heelt slut. Kom nyss hem från stan. Har ätit middag på en chinarestaurang tillsammans med min fina vän Malin. Det var ett kärt återseende och vi hade tusen saker att prata om, sådär som det blir tjejer emellan när man inte setts på alldeles för länge...ni vet?!
Det blev en hel del killsnack men även ett preliminärt inbokande för en träff igen redan nästa vecka då Malin förhoppningsvis ska följa med mig på Friidrottsgalan i Globen. Det ska bli riktigt kul!

Nu har jag stoppat i mig lite kvällsmål och känner mig tjock som en korv, bokstavligt talat, men jag har gett mig tusan på att jag ska klara det här nu så det är bara att bryta ihop och gå vidare....



Malin och jag på U2 konsert på Ullevi för två år sedan :)

Från mitt födelsedagsfirande nr 1

I lördags hade vi lite födelsdagsfirande för mig.

Det blev sushi till middag, följt utav ett glas vin medan vi gjorde oss klara



Sedan drog vi till Lindingö för tjejkväll (inklusive pojkvänner) och lite fest












Tack för jättekul firande.
Nästa helg kommer familjen upp och firar mig :)

Nu ska jag göra mig klar för middag inne i stan med Malin!


Idag längtar jag efter...



Den här tjejen. Malin. Malin och Malin som vi så fiffigt kallas oss.
Vi har inte setts på länge nu trots att hon bor i Uppsala och jag i Stockholm. Men idag har vi äntligen fått ändorna ur vagnen och stämt träff. Det ska bli jättekul.
Och som ni vet har jag inte varit så sugen på att träffa människor ö.h.t den senaste tiden, därför känns det extra roligt att jag faktiskt ser fram emot att träffa Malin jättemycket :)

Vad längtar ni efter idag?

Tack för allt

Jag loggade in på min facebook i morse och hade 40 grattisinlägg i min logg. Jag blev helt paff. Jag trodde inte att någon skulle komma ihåg min födelsedag, och jag blir så arg, för det är typiskt mig att tänka så. Såklart att ingen bryr sig om mig etc.etc. Men tji fick jag. Så ett STORT TACK! till alla er som kom ihåg min dag, det värmer otroligt mycket.

Jag såg att min syster fått lite frågor och jag ska be henne att svara på dem så fort som möjligt. Och jag ska även svara på era frågor till mig också. Men inte nu, för jag får egentligen inte blogga från sjukhuset där jag är nu. Men återigen, tack för att ni bryr er så mycket om hur jag mår och för att ni gillar min blogg.

Under tiden jag är på behandlingen idag får ni gärna slänga in en kommentar om det är något ni vill se mer /mindre av här i bloggen :)

nu sopar vi fram våren va, eller vad säger ni?





Grattis till mig på födelsedagen

Vi ligger i soffan och har haft Lost-maraton hela dagen. På min födelsedag. Jepp, idag, på självaste alla hjärtans dag fyller jag år. I år är det min 24:e födelsedag. känns helt sjukt, jag känner mig inte en dag äldre än 17..typ.

Som jag skrev tidigare så lyckades jag alltså bli sjuk igår, eller lördagskväll närmare bestämt. Vi hade precis avslutat en supertrevlig kväll hemma hos Elin med lite födelsedagsfirande och var på väg hem när jag började må dåligt, och tidigt på morgonen blev det så illa att vi fick ringa ambulansen. Jag blev inlagd med dropp och efter några timamr emd mediciner hit och dit så blev det så pass stabilt att jag kunde få åka hem istället för att ligga i en hård, plastig sjukhussäng.
Min underbara pojkvän fanns med mig hela tiden och fick ställa in både resa och jobb för att vara hos mig. Han är fantastisk!

Idag mår jag lite bättre som tur är, men fortfarande inte tillräckligt bra för att göra annat än att ligga i soffan och vila.

Som ni förstår är det därför jag inte bloggat på ett par dagar...Men så fort jag är frisk blir det som vanligt igen. OM ni börjar kommentera lite mer, hörrni ;)

Nu ska vi fortsätta att fira min dag med allt vad det innebär!



Mina småtjejer har åkt hem och jag är sjuk...

dsc05694 (MMS)

Mina småtjejer har åkt hem och jag är sjuk. jag lever, om än knappt. Kom hem från sjukhuset för en stund sedan. Passa på att ställa frågor till Camilla ett par inlägg här under så länge, så hörs vi när jag mår bättre.


SÖNDAG

Gästblogg idag igen.
Vi hade en jätte rolig kväll hos Elin. Natten blev inte lika rolig för Malin som är sjuk.
Hon uppdaterar när hon känner sig bättre, ska åka förbi henne med lilla blogg datorn nu straxt.
Tack alla för en jätte bra helg.
Kramar milla

milla gästbloggar

Malin åkte till stallet i morse och kommer hem senare i eftermiddag. ikväll ska vi äta sushi och åka hem till söta Elin på lite födelsedagsfest för Malin som fyller år på måndag:)

Ha en bra dag. Vi ska ner på stan i soliga stockholm!
kramar


TV nästa....

Jaha hörrni.....det är ingen vidare aktivitet här, denna vita vinterkväll....Vi degar i soffan och ser för tillfället på postkodlotteriet. Sedan är det Let´s dance, som jag för övrigt ska åka och se på live, när det blir får ni såklart veta när det närmar sig. Och när vi ändå pratar tv....I nästa vecka ska jag också närvara vid en programinspelning, såhåll utkik ;)

Nu ska jag umgås med mina gäster resten av kvällen. I morgon står stallet på schemat och på kvällen är det fest :D


På tal om ingenting, känner ni igen den här killen?


vi hade tur

Alla tåg norr om Stockholm var inställda idag, tåg var försenade och ingenting fungerade som det skulle. Förutom för oss. Vårt tåg var det enda som kom i tid, det enda som gick och det enda som också kom fram i tid. VI hade tur. För en gång skull :)

Nu har vi landat här hemma i Sundbyberg och precis börjat se en film. DejáVu med Denzel Washington. En riktigt bra film om ni frågar mig.


Tågbilder :)


Jag somnade

VId halv nio somnade jag och Simon i soffan igårkväll.....


vid halv sju i morse väcktes jag och Simon med frukost på sängen...


Vid åtta var jag i stallet och red...





Det snöade och var kallt ute så jag pälsade på mig ordentligt med stor dujacka och dubbla byxor....

Nu sitter vi på tåget på väg hem till Sthlm, jag och gänget.

Idag längtar jag efter...

....sol och värme. Piña Colada och havet. Avkoppling och kärlek.








Vad längtar ni efter, just idag?

Kom igen nu, dela med er, ge tillbaka!!!


ÅÅÅÅÅHHHH

Jag tror inte ni förstår hur jävla glad jag är. Jag sitter och tittar i tävlingsdatabasen och letar dressyrtävlingar till våren. Som ni vet så har jag börjat rida en häst några ggr i veckan och ska göra i några månader under våren eftersom hans ordinarie tävlingsryttare ska ha barn, och under tiden ska jag träna och förhoppningsvis tävla honom. Det bara sprätter i tävlingsnerverna på mig och jag kan knappt vänta!!!
Dock är det svårt att hitta bra  tävlingar med rätt klasser.... Och eftersom jag inte är från Stockholm från början vet jag inte alls vilka arrangörer som är bra, har ni några tips på bra tävlingsarrangörer runt om i Stockholms län? 
Programmässigt tycker jag att Msv B:1an verkar riktigt roligt :)

Här är han, Gucci. Snodde bilden från google....

Så här såg jag ut igår


baggyjeans och tisha, avslappnat och snyggt.

Fler bilder från galan

Jag sitter och latar mig i soffan och tittar på kort, här få ni ett gäng från Ridsportgalan som jag inte visat för er












Gläds jag åt andras framgång?

Ni har såå rätt i det ni skriver om hur man reagerar på andras framgång. Jag kommer ofta på mig själv  med att bli avundssjuk och lite sur istället för att vara glad för den andra personens skull. Men det har också mycket att göra med vem det är eller vad personen lyckas med.

Jag minns en gång hur en vän till mig debuterade i LA hoppning med sin ponny, och vann. Jag började gråta för att jag var så otroligt glad för hennes skull! 
Samtidigt vet jag att jag kan tycka att det är så orättvist när någon lyckas med någonting utan att ha kämpat lika mycket som jag för samma sak. För att förtjäna framgång och lycka tycker jag att man ska ha kämpat för det, och inte fått allt serverat på silverfat.


Mitt i motorvägen

God morgon!
Jag har precis vinkat av pojkvännen och satt mig tillrätta i soffan med en stor kopp kaffe i lite lugn och ro....Trodde jag ja. Haha, jag har hamnat mitt i en motorväg. Simon och Musse (våra katter) har race och banne den som går mitt i vägen, då är det kört....


Hur har er morgon varit? Är det någon av mina läsare som bor i Värmland och har hamnat mitt i ovädret/snöstormen?


Mysstämning

Idag startade dagen mindre bra med en stor försening på taxin som gjorde att jag missade frukosten. Sedan följde en förmiddag från helvetet med både det ena och det andra. Jag trodde det skulle bli pannkaka av hela dagen. MEN, tänk så fel man kan ha. Tack vare mina underbara medpatienter fick jag ett fantastiskt bra slut på den här dagen. Tack!

Och kvällen och morgondagen kan bara inte bli sämre.  Jag kommer att ha Simon, Niklas och hela min familj hos mig. OCH, jag kommer att få spendera heeela morgondagen i stallet. Hur underbart?

FÖrsökte för övrigt förklara för en icke-hästmänniska idag vad ett  svenskt halvblod är.....Jag tror han gick därifrån mer förvirrad än han var innan. Herregud, hur förklarar man om man inte får använda hästtermer i sin förklaring???


På väg

återigen sitter vi i bilen och är på väg. Som så många gånger förr styr vi kosan mot Norsholm för en övernattning. Pojkvännen åker vidare på äventyr i morgon medan jag stannar kvar i Norsholm ett par dagar och åker hem igen med Camilla på fredag, då det vankas födelsedagshelg för mig :)

Så nu ska vi fortsätta vårt samtal här i bilen, sedan ett stopp i Nyköping som vanligt och sen äntligen får jag träffa min lilla katt igen. Han bryr sig nog inte lika mycket om att jag kommer hem till honom, haha...


Personligen tycker jag mest att jag ser tjock och ful ut på den här bilden, men jag lovade er fler foton som Camilla har tagit, och bortsett från att det är jag som figurerar där i mitten så tycker jag att det är en väldigt din bild.

dag 11-Mina syskon

Jag har två syskon. Camilla känner ni redan lite. Det är min 18 åriga lillasyster. Men Johan, min lillebror har jag inte pratat så mycket om här i bloggen....Han är 22 år och kock. Eller ja, nu jobbar han på kontor, men han är utbildad kock och har jobbat både i London och Sverige som det.
Johan är min raka motsats. En lugn, trygg, sprallig och rolig grabb med glimten i ögat. Han spelar fotboll och golf och är en fena på dem mesta bollsporter.

Sedan har vi Camilla. Hästtjej som jag, men med skillnaden att hon dessutom har öga för mode och stil. (Som ni vet). Hon är trots sina 6 år yngre än mig både längre och ser äldre ut. Folk tar mig ofta för hennes lillasyster.

Alla vi syskon står varandra väldigt nära, vilket jag är oerhört tacksam över. Med dem kan jag vara mig själv och vi har så himla roligt ihop. Den bästa kvällen med mina syskon var nog i höstas i Spanien när vi sparkade klackarna i taket på Alicantes nattklubbar.....Vi hade så toroligt kul och vi kändes mer som bästa vänner än som syskon.

Jag vet itne vad jag skulle ta mig till utan johan och Camilla. Jag är så glad över att just dem är mina syskon och jag älskar dem sinnessjukt mycket!

Sedan har jag en extrabror också. Han heter Joakim och är också världens bästa lillebror tillika Johans bästa vän. Han har funnits hos oss alltid och kommer och går precis som han behagar. Han är en utav de mest underbara personerna jag känner och han är värd det bästa.


Här har ni de stiliga grabbarna, Palm och så mina bröder Jocke och Johan



Jag och Camilla

Onsdag

Idag väntar en rolig dag. En rolig eftermiddag iaf. Längtar till och med lite. Men mer om det sedan, först måste jag kämpa mig igenom förmiddagen med allt vad det innebär.

Och hörrni....lite mer diskussion i det här inläget va!?

Nu kilar jag iväg till sjukhuset.


Så här såg jag ut idag


dag 10 - Mitt favoritplagg

Jag kan helt enkelt inte låta bli att slå ett slag för den här underbara godingen......



och så älskar jag den här outfiten. Fullkomligt älskar. Skorna är som pricken över i;et (som självklart inte syns på den här bilden)

   

Mer bilder av Camilla

Ursäkta den dåliga kvalitén på bilderna, vet inte vad som hände när jag laddade över dem till bloggen...hm

Jag sitter med ryggont (sedan krocken i förra veckan) och dricker cola zero, jag kan faktiskt erkänna att jag är smått beroende av cola zero. jag inbillar mig dessutom att det är "nyttigt" eftersom det påstås innehålla så få kalorier. I höstas när jag fortfarande kunde bestämma själv över vad jag åt och inte, var cola zero min stående lunch. Och middag. Och mellanmål. Det, och cigaretter. Jag hör ju hur det låter, inte så överdrivet klyftigt utav någon som studerat hälsa i princip hela sin uppväxt.
Men så går det om man inte ser upp...







the traveler´s wife

Är hemma hos pojkvännen och ser på film. vi har precis ätit middag och fan så jobbigt det känns. Usch.

Vi hörs när filmen är slut!

Att glädjas åt andras framgång

Medan jag "sitter av" min tid här på behandlinge idag (haha, det låter som att jag sitter i fängelse) så tänkte jag ge er något att fundera över... Hur reagerar ni på att andra lyckas, framför allt med sådan som ni själv kanske drömmer om att lyckas med? Hur tänker ni när en kompis/bekant eller en helt främmande person når stora framgångar och blir uppmärksammad för det han/hon för?
Blir ni glada? Avundssjuka? Irriterade? Arga? varma inombords? Uppriktigt nu! Vilken är er första tanke och känsla?


fotograf: Camilla Tholf

Jag vet att jag varit dålig på att föra dialog med er under några dagar, men det har sin förklaring och i eftermiddag kommer jag att sitta bänkad framför datorn :)

Att glädjas åt andras framgång

Medan jag "sitter av" min tid här på behandlinge idag (haha, det låter som att jag sitter i fängelse) så tänkte jag ge er något att fundera över... Hur reagerar ni på att andra lyckas, framför allt med sådan som ni själv kanske drömmer om att lyckas med? Hur tänker ni när en kompis/bekant eller en helt främmande person når stora framgångar och blir uppmärksammad för det han/hon för?
Blir ni glada? Avundssjuka? Irriterade? Arga? varma inombords? Uppriktigt nu! Vilken är er första tanke och känsla?


fotograf: Camilla Tholf

Jag vet att jag varit dålig på att föra dialog med er under några dagar, men det har sin förklaring och i eftermiddag kommer jag att sitta bänkad framför datorn :)

God morgon! Det blev en sen kväll i stalle...

dsc05646 (MMS)

God morgon! Det blev en sen kväll i stallet igår, kom hem halv elva. Nu är jag i taxin och så här ser jag ut denna morgon. Bättre bild kommer senare!


Falling down


Fotograf: Camilla Tholf

Jag både skräms och fascineras utav den här bilden. Jag gillar den.

Vi slår ett slag för våra bästa vänner va?!






























Ja, vilka trodde ni egentligen? Hunden? Nä- våra katter och hästar såklart!

På dessa bilder figurerar utan ordning: Camilla. Bach. Bagett. Simon. Musse. Doris. Gurra. Loppan

Dag 09 - min tro

Jag vill tro på evig kärlek, på ett evigt liv och på en evig himmel. Men jag kan inte. Jag har väldigt svårt att tro på sådant som jag inte sett med egna ögon.
Men tänk om det skulle finnas en himmel dit jag kommer när livet tar slut. Tänk om jag återförenas med alla mina nära och kära som förlorat livet innan mig, och som sitter (jag vet inte om man kan sitta i himlen?) där uppe och väntar. Tänk om jag skulle få chansen att åter få lägga min hand på mina hästars mjuka man, och galoppera över gröna ängar med våra katter och hundar springandes bredvid. Med morfar och farfar sittandes i varsin gungstol på verandan och skratta.
Jag vill så gärna tro.

Men jag tror på någonting. Vad vet jag inte, men någonting måste det finns där ute som jag inte kommer att få veta förrän efter döden. 



en vecka till 24

Godmorgon!

Idag är det en vecka kvar till alla hjärtans dag. Det vill säga, min födelsedag. 24 år och nästan stor....Tänka sig. Jag känner mig  inte en dag äldre än 18.

Idag står stallet på schemat efter behandlingen. Måste dock hem och hämta bilen emellan så jag lär inte komma hem förrän tio i morgonkväll, bara så att ni vet och inte förväntar er en aktiv uppdatering innan dess.... Kanske hinner tidsinställa några inlägg iof :)


Jag älskar att måla. Men jag är för självkritisk för att visa upp någonting. Men vafan, här får ni en inte alls färdig sneakpeak på en teckning jag började på i fredags innan jag gick hem från behandlingen...
Jag målar med själen. Kladdar sträck hit och dit utan tanke först. Sedan sätter jag mig ner på en stol och tittar. Och tittar. Och sedan målar jag utifrån de sträck som jag kladdat ner. På så sätt får jag fram mina inre känslor som behöver komma ut. Bra terapi!

Kloka ord

Anja Pärson om kroppsideal;

"Jag är inte ute efter att bli snyggast i världen. Jag är ute efter att bli bäst i världen. Och jag använder min kropp som ett verktyg för att nå mitt mål".

Dagens bästa! Tack Anja.





Svar ang. modellfotograferingen

Det är min superduktiga syster Camilla som har fotograferat mig. Hon använder mig till sina projekt. Bilderna är tagna i Norsholm hos mina föräldrar.
Jag kan lägga in lite fler bilder från fotograferingen om ni vill!?


Världens bästa Camilla. Och världens bästa syster. Och världens bästa vän.


By Milla








                                                    Snodde bilder och inlägg från Sara&Matildas blogg. Var bara tvungen att visa er.                                                Jag är så stolt över min lillasyster!!!


Video Gucci

Video från igår. Gucci stretchar. Och biter mig i fingrarna.....


Så här var det. Och så här är det.

Jag tänkte, som utlovat, berätta lite om olyckan i onsdags. Men först vill jag tacka er för att ni bryr er så mycket och sänder uppmuntrande och värmande kommentarer!

Jag åker ju, som bekant, sjuktaxi till min behandling varje dag. Och i onsdags hamnade vi mitt i alla rusningstrafik i en av de större korsningarna utanför Sundbyberg. Det var långa köer och trångt överallt vilket skapade allmännt kaos eftersom alla var stressade och ville fram först. Det var tidig morgon och många trötta chaufförer bakom ratten på sina bilar med ögonen vilande på telefonerna istället för på vägen....Och plötsligt small det. Det lät som en bomb hade sprängts precis intill bilen. Men efter ett par sekunder märkte jag hur smärtan kröp upp i ryggen och nacken efter att jag slungats framåt och med ett bilbälte som skärde in i halsen, att "bomben" som jag trodde mig hört, var en bil som kört rakt in i vår taxi. Föraren i bilen bakom oss hade inte varit uppmärksam nog och inte märkt att vi stod still i väntan på att köra ut på motorvägen, vilket såklart resulterade i att vi fungerade som bromskloss och blev påkörda. Jag satt i baksätet på höger sida, precis där bilen körde in i oss så jag fick ta hela smällen. Vår chaufför och min medpassagerare som satt där fram kände ingenting mer än att bilen gled framåt av trycket bakifrån. 

Det var väl ungefär det som hände, ingenting dramatiskt egentligen, bilolyckor händer ju varje dag, men det händer inte MIG...har jag alltid tänkt. Men det gjorde det ju, och trots att det var en krock av mildare slag fick jag ändå fruktansvärda smärtor i rygg, nacke och högerarm och idag har jag fortfarande jätteont i ryggen när jag sitter ner. (Jag har aldrig någonsin haft problem/ont i ryggen innan krocken).
Hela onsdagen spenderades alltså på akuten för att undersöka och röntga i princip hela kroppen. Nu är det bara att vänta och se...Nack och ryggskador kommer ju ofta i efterhand. Men jag håller tummarna för att det inte blir några men utav det i framtiden.

I samband med krocken hade jag ett par hemska uppleveler till den onsdagen som satt i både torsdag och hela fredagen också, och sedan ytterliggare en sak som utlöste den värsta panikångesten/dödslängtan och smärtan jag någonsin upplevt. Kulmen var nådd, och natten fredag till lördag vill jag ALDRIG NÅGONSIN vara med om igen.
Mer än så vill jag inte berätta, jag tror inte ni vill veta och ni skulle bli både arga/galna och vettskrämda om jag sa mer.
Men idag mår jag efter omständigheterna bra och jag har fått fullt stöd från familj och pojkvän samt mina läkare. Och jag är lyckligtvis oskadd.

Tack.




detta är ett spam till alla mina vänner

Jag har varit jättedålig på att höra av mig de senaste månaderna, och kommer bli ännu sämre på det de kommande veckorna. Jag har så mycket att fokusera på med min behandling och kommer inte ha orken att tänka på någonting annat. Det betyder dock inte att jag har glömt er eller struntar i er, tvärtom så tänker jag på er varje dag och önskar att jag hade styrkan att höra av mig mer och engagera mig i era liv. Men jag är ledsen, just nu kan jag inte det, hur mycket jag än skulle vilja.
Ni är mer än välkomna att ringa/smsa/"våldgästa" när ni vill, men jag orkar tyvärr inte ta några som helst initiativ till någonting.
Jag vet att det är fel att isolera sig och dra sig undan, men i nuläget finns ingen annan utväg. Det har hänt så mycket de senaste veckorna att det måste bli så här ett tag fram över.

Och jag hoppas att ni väntar på mig tills jag känner mig redo.

Jag älskar er och önskar att vi bodde grannar med mig hela bunten, så att vi kunde ha lägenhetsdörrarna öppna konstant och gå ut och in som vi vill, ungefär som i Vänner!


Slutet

Jag har precis haft den värsta natten i mitt liv.


Det var den dan det...

Den här dagen bara försvann i ett smack. Nu är jag så trött att jag känner att jag kommer somna på två röda om jag bara lägger mig ned. Men det kanske är lika bra, för i morgon ska jag upp hyfsat tidigt och åka till stallet igen :D Åh, vad jag älskar att vara i stallet! Det är synd att stallet ligger så långt bort, annars hade jag åkt dit tre gånger om dagen, nu blir det lite väl dyrt att åka med bil så många ggr...

Nej, en dusch kanske så pojkvännen inte flyr i förtvivlan över att det luktar häst i lägenheten, haha.

Vi hörs i morgon


Klokt val

Kom precis innanför dörren efter att ha varit i stallet sedan fyra i eftermiddags....Ja, därför jag inte haft tid med er som ni förstår. Jag kände träningsvärken komma smygande redan innan jag hade suttit av idag, men oj så roligt och mysigt det har varit. Det behövdes efter en fruktansvärt svår dag på behandlingen, usch.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan och njuta av att inte gå ut. Pojkvännen är ute en sväng ikväll,men jag orkar verkligen inte, plus att jag ändå inte vill/kan dricka eftersom jag äter medicin. Jag väntar här hemma och håller sängen varm tills han kommer hem istället :)

Två inte så bra bilder på Gucci från idag(det är alltid så svårt att fotografera hästar ur en bra vinkel, huvudet lyckas alltid bli dubbelt så stort på bild som i verkligheten....) Men ni som har sett Nalle, visst är de lika?! Jag blev nästan rädd första gången och trodde att Nalle hade återuppstått...



Stallfredag

Jag ska till stallet idag. Vilken bra timing med tanke på att jag har fruktasvärd värk både i rygg och fot...men som jag sa till min vän Catrin, i stallet glömmer man all smärta och alla bekymmer så det ska nog gå bra!

Har precis ringt och anmält olyckan och mina skador till försäkringsbolaget nu. Hoppas verklinge att jag får ersättning för tusan så ont jag har. Berättar om olyckan ikväll, såg att det var någon som undrade.
Men jag mår iaf hyfsat ok med tanke på omständigheterna, så ni behöver inte oroa er så mycket ;)





bild1. min syster Camilla och vår häst Ezmeralda
bild2. Gucci som jag ska till idag. Han kan stretcha sig själv, vilket han gör på bilden här ovan :)



Dag 08 - Ett ögonblick som förändrade allt

Alla val man gör leder ju till någonting. Och jag har många gånger stått vid ett vägskäl med beslutsångest om åt vilket håll jag ska gå. Ofta har jag ångrat mig och velat ta den andra vägen, men då har det varit för sent. 
Det är ofta jag tänker tillbaka på vissa tillfällen och undrar hur mitt liv skulle sett ut idag om jag vid ett ögonblick gjort ett helt annat val. Om jag hade levt på ett annat sätt, i en annan stad i en helt annan situation än jag är idag.

Man ska aldrig ångra sina val, har jag hört. Gjort är gjort. Men jag ångrar faktiskt en del val jag gjort. Flera stycken. Och det går inte en dag utan att jag tänker tillbaka på hur mitt liv hade sett ut idag om jag gjort annorlunda val och framför allt prioriterat mig själv på ett annat sätt.

Det ögonblicket som jag nu tänker berätta om kanske inte är så spännande för er. Men för mig är det det absolut bästa som hänt mig, och jag vill hellre dela med mig av ett positivt ögonblick än något som jag ångrar.

Förra våren gick jag på en blinddejt. Det var helt utan förhoppningar och allting startade som ett skämt. Den här blinddejten visade sig dock vara det bästa som hänt mig.
Jag pratar såklart om mitt och N´s allra första möte. Och ni har faktiskt varit med ända från början! Jag skrev om det här i bloggen från första stund då blinddejten på skoj kom på tal.

Detta möte arrangerades tack vare min kära far som förde oss samman via en "gemensam bekant" till pappa och N. Eftersom både jag och N bor i Stockholm tyckte vi att det kunde vara kul att ses, bara för att. För ovanlighetens skull.

Två glas vin på East  blev till glassdrinkar på Vampire Lounge, som följdes utav nervösa kyssar, som ledde till middag och bio och som i slutet på våren 2010 gjorde oss till ett par. Ett alldeles perfekt förälskat par.

Utan N hade jag inte bott kvar i Stockholm idag. Utan N hade jag inte klarat av vardagen, jag hade inte klarat av mig själv, jag hade inte levt på samma sätt som idag, jag hade fortfarande haft hela huvudet under ytan, inte ens nästippen hade hållt sig ovanför.
Den kärlek jag känner till N, har jag aldrig känt för en annan människa och ögonblicket då vi möttes har förändrat mitt liv för alltid.
Han har gett mitt liv en ny mening. Han har gett mig en framtid att se fram emot, att längta till.  Ett eget och självständigt liv vid sidan om mannen jag älskar.



Ja, och här får ni alltså låtsas att det ligger en bild på mig och min älskling, den osynliga pojkvännen haha. Någon gång ska ni få se honom. jag ska nog lyckas övertala honom....


Hej!

Jag har inte bloggat på ett par dagar som ni märkt. Det har hänt väldigt mycket som gjort att jag inte kunnat/velat sitta vid datorn. Men förhoppningsvis är jag igång igen som vanligt i morgon, och som ni ser har det trillat in ett par inlägg nu under kvällen.
Jag mår under omständigheterna hyfsat okej, men känner mig inte tipptopp direkt...

Nåja, i morgon kommer förhoppningsvis en kul "överraskning" åt er (om jag lyckas få min vilja igenom...)


En mörbultad och inte speciellt glad Malin igår eftermiddag



Kontakta mig?

Har du några frågor/erbjudanden eller bara vill slänga iväg ett mail så finns jag på den här adressen: [email protected]




OBS! kategorin under uppbyggnad. Presentation kommer


Svar

freddan om ridsportgalan del 3:
Hej! Tycker att du har en jättebra blogg och ja har läst den ett tag. Jag undrar om du har någon adress som jag skulle kunna maila dig på? Skulle behöva fråga lite olika saker :) Men ah, kan inte hitta någon adress på bloggen. Kram!
03 Februari, 15:36  
Petra om min vanliga otur:
Men skruttan! Hoppas att det inte är allt för allvarligt! Var mannen med i bilen oxå?
02 Februari, 22:13  
sanna  ([email protected]) om Gucci e:Weltman - HappyDay:
Fin häst. Ska du köpa den? eller är den redan din? :D


Svar till Freddan
Du har helt rätt, jag har ännu inte lagt upp någon kontaktinformation..kanske är på tiden :)  Men här har du min mailadress iaf: [email protected]

Svar till Petra (världens bästa Petra dessutom)
Nej, Han var inte med. Det var i taxin på väg till sjukhuset (haha tur i oturen att jag är på ett sjukhus hela dagarna) som vi blev påkörda av en bil som kom bakom oss, jag är nog ok men har ont i ryggen och nacken. Ska kräva stoooort skadestånd!

Svar till Sanna
Gucci är inte min häst, utan jag ska förmodligen rida honom några dagar i veckan under våren och förhoppningsvis tävla honom också, då tjejen som tävlar och tränar honom annars ska ha barn. Det är perfekt för mig som start för att se om jag klarar av att ha häst på heltid igen. Dels med tanke på min sjukdom och en del andra saker som spelar in. Att han är tävlad t.o.m Msv och att jag också får tävla kunde inte bli mer perfekt! (Jag har ju Ezmeralda hemma i Norrköping, men just nu finns inte tiden att åka hem och rida så ofta som jag skulle vilja).


ridsportgalan del 3


min vanliga otur

Inte nog med att jag förmodligen har fått någon form av inflammation i foten så att jag inte kan gå, blev vi dessutom påkörda av en bil på väg till sjukhuset i morse. Sitter och väntar på läkaren nu för att röntga. ni skulle se hur jag ser ut just nu, jag linkar runt på ett ben och kan bara använda en arm. Det är ju tur i oturen att hag befinner mig på ett sjukhus hela dagarna iaf.

Pga av det som hänt är jag inte så pigg  på att skriva här just nu. Hoppas ni har förståelse och kommer tillbaka ändå, trots min dåliga uppdatering idag.


Ridsportgalan del 2

Visa IMG_1147.JPG i bildspel

Del 3 kommer i morgon. Jag är helt slut efter 5 timmar i stallet så jag ska hoppa i säng nu.


Gucci e:Weltman - HappyDay

Det blev inte så jättebra bilder från provridningen i söndags, men här ser man på ett ungefär hur det såg ut under de första minutrarna när jag var både spänd och nervös. Att sitta upp på en häst man aldrig ridit förut är inte en dans på rosor. Men jag tycker att vi fann varandra rätt så bra på den korta tiden ändå. Jag ser fram emot nästa ridpass!

Höjden ÄR ett problem

Jag är väldigt höjdrädd av mig, så igår när vi var på hockeyn satt jag med ett krampaktigt grepp om både stolen och pojkvännen. Herregudsåhögtuppvisatt!!!
Ja, ni ser ju själva....



Men såg bra gjorde man i alla fall :)


Jag var extremt trött. Det syns här


Håll det du lovar

Jag lovade bilder igår, jag vet. Men hockeyn drog ut på tiden så vi kom hem sent, slängde oss i soffan och somnade där, haha. Men idag har jag tid så då får ni det jag lovat. Jag lovar. Eller? Jo, det gör jag.

Jaha, annars då?
Jag är trött. Mår sådär. Men är ändå grymt glad. Idag ska jag nämligen till stallet! Åker direkt efter behandlingen och ska kolla på när hästen jag provred i söndags är med på dressyrträning.

Vi hörs här så fort jag har tid. Innan lunch eller efter lunch :)


Tre favoriter från fotograferingen för några veckor sedan. Jag har inte ens visat er en tiondel av alla kort...

RSS 2.0